Jag tittade igenom min blogg i gårkväll och blev så glad över att jag skrivit så mycket.
Jag har saknat det om jag skall vara ärlig. Det är så mycket som jag vill berätta för familj och vänner hemma och det känns lite öppet med Facebook.
Jag känner att jag har blivit den där som uppdaterar sin status lite för ofta för att vara cool. Alla 300 kontakter kanske inte bryr sig om vad mina ungar säger och gör. Men jag vill ju berätta.
😊
Så nu när det är så enkelt att blogga via mobilen så kör jag här istället. Så häng på om du vill veta hur livet för oss rullar på.
Idag fyller Chomme 5 år.
måndag 23 april 2012
torsdag 30 juni 2011
Betygstårtan

Förra veckan fick mina killar sina betyg och det var riktigt bra sådana.
Jon som är mest lik mig fick självklart högsta betyg i allt medans Noah som brås på sin pappa och har en större utmaning pga sitt genetiska handikapp fick lite lägre, verkligen bra betyg men inte alls i samma klass.
Vi är såklart väldigt stolta över båda och vi firar deras fantastiska resultat med glasstårta.
Underbar ledig dag
måndag 27 juni 2011
Juni i bilder
Klassiskt strandhäng på söndagarna. Barnen njuter med vänner i solen.
Noahs tänder fullkomligt flyger ur munnen på honom, han har nu tappat 4 st och fler blir det.
Jag var i Göteborg och hade äran att vara brudtärna på Angelica och Adnans bröllop.
Har ni sett något vackrare ?
Underbar lunch några timmar innan vigseln. Vi satt på balkongen i strålande solsken och skålade i bubbel. Kan det bli bättre ?
Barnen fick möjligheten att hälsa på mormor, här sitter de vid bryggan utanför hennes lägenhet. Eriksberg är helt fantastiskt på sommaren.
Tillbaks hemma i Spanien har det varit hektiska veckor och slappa helger. Här tar vi en tur till plaza Mayor och bion. Det blir bio ganska ofta när vi tröttnar på stranden.
Vem vågar ställa sig närmast vattnet ?Noah vann :)
söndag 15 maj 2011
Min underbara 30års dag
Jag har ju helt glömt att skriva om min fantastiska födelsedag.
Allt började med att jag blev iväg skickad på en överraskningsresa till London. Jag åkte dit för att träffa min alldeles fantastiska vän Peter. Det blev en intensiv fredag till söndag och tiden riktigt flög förbi. Bakfull som en dåre reste jag hem till Funkan tidigt på söndag morgon.
Äntligen hemma möttes jag av Tommy som så trevligt hade planerat en middag me ett par spanska bekanta. Det var det sista jag var sugen på vill jag lova och jag surade hela vägen dit.
Speciellt då vi inte kände denna familjen, det är föräldrar till Noahs klasskompis.
Kunde inte för mitt liv förstå varför vi skulle på en jäkla middag när det ända jag vill var att vara hemma och slappa. Men Tommy fick i väg mig.
När vi kommer fram till deras hus skärper jag till mig lite och kliver upp med ett artigt leende.
Där på veranda står hela min familj och mina vänner och sjunger " ja må hon leva "
NI KAN JU FÖÄRSTÅ ATT JAG HÖLL PÅ ATT TOTALT TRILLA AV PINNEN.
Min mamma, pappa, farmor, syskon, vänner mm mm... alla världens viktigaste människor var där.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




