Min största och första idol

Ingen har missat att Michael Jackson är död.

Jag satt vid datorn alldeles för sent då jag såg att en vän skrev på facebook att han gått bort . Jag total bröt ihop i tårar och Tommy undrade nog lite vad det var frågan om. Men de som har känt mig sedan jag var barn vet precis. Jag har fått mail och sms från vänner som vet hur mycket han betyder för mig och vilket otroligt fan jag är och alltid har varit.

Jag har velat blogga om detta några dagar men finner varken ron eller tiden till att skriva något ordentligt. Jag vet att det är väldigt många som sörjer hans bortgång och alla har en speciell relation. Men min relation till Michael Jackson och mitt stora intresse har pinsamt nog aldrig dalat under åren.

För att ta det hela från början.

Jag och mina kära barndomsvän Adelina levde för MJ. Vi var helt besatta och absorberade av denna människa. Vi gick i låg och mellanstadiet när vi hängde som mest. Även om jag tyckte att Adelina var en rolig vän så tror jag ärligt att det var vår gemensamma kärlek för MJ som gjorde att vi fann varandra på det sättet.

Vi klädde oss som MJ, sminkade oss med kajal, klippte av topparna på en fingervante så man gick med 5 blå fingertoppar en hel vinter. Hela kittet.. Lockade håret i pannan och satte upp resten i en slickad tofs.

Vi spenderade hela eftermiddagarna åt att spela in musikvideor där vi sjöng och dansade till alla låtar. Kommer även ihåg hur vi tyckte det var så töntigt när någon sa att de gillade MJ och speciellt BAD.

Vi tittade på varandra och tänkte båda två att ingen känner honom som vi, vi lyssnar inte bara på BAD och Thriller utan vi lyssnade på de lite okända låtarna och kunde varenda text i varenda låt.

Adelina brukade gå mig på nerverna för hon var inte lika bra på engelska som jag och hon sjöng ofta fel i låtarna. Jag kunde och kan fortfarande texten på ALLA hans låtar. Utan att överdriva en smula. Jag har pluggat i flera år. Hörde jag inte exakt vad det var han sjöng så läste jag på skivan tills jag förstod och kunde hela texten.

Löjligt party trix nu kanske men det ligger så mycket djupare än så för mig.

Det var min passion.

Alla väggarna i mitt rum på Mölndalsvägen var fulla med posters av denna man. Jag låg ofta på kvällarna och grät för att någonstans så visste jag att vi kommer aldrig bli vänner. Det handlade aldrig om kärlek eller att jag var attraherad av honom. Han känns väldigt könsneutral för mig.

När NKOTB ( new kids on the block ) blev kända var det allt som gällde för alla tjejer i min skola. Alla hade en favorit och det var nästan lag på att älska NKOTB. Hellst skulle du vara kittad från top till tå i t-shirts, hjärtan på kinderna och nyckelringar.

Nu var vi i åldern då man tyckte att killar började bli lite intressant. Mina kompisars rum var täckta med posters och alla samlade och bytte med varandra.

Men jag var fortfarande helt totalt inne på MJ. Kunde inte förstå varför man helt plötsligt skulle gåvidare till till en annan idol. Tidigare så hade det varit ganska ok att digga honom men nu var det yesterday. Till och med Adelina blev NKOTBare.

Jag var under en del av mitt liv inte så cool ( tro det eller ej ) men jag var inte grymt stark mot grupptryck alla gånger så när jag blev påtvingad ett antal posters på NKOTB som jag var tvungen att ha på väggen så stod jag inför ett stort dilemma, för upp det skulle dom ju.

Jag satt på min säng, kommer ihåg det som igår. I min del av en stort rum avskärmat med en montervägg och stirrade på 5 bilder på min säng.

Hur skulle jag kunna sätta upp dessa bilder utan att MJ såg det. ???

Nu skall jag förklara min tanke..

Jag kände att jag inte kunde sätta en bild på NKOTN rakt framför en bild på MJ där han tittar raktfram för då skulle han se bilden. Japp så tänkte jag.

Så jag tog alla bilder jag hade på MJ där han tittade upp, ner, höger , vänster och arrangerade hela mitt enorma kollage så alla NKOTB bilderna var gömda för Michael Jackson.

Det tog en hel natt.

Kunde inte stå för det då men outar mig själv nu.

Bilden på Michael Jackson med en panter var min favorit bild. Man fick en fjärdedel i tidningen OKEJ varje vecka så det tog en månad att få ihop denna jätte poster. Men den satt över min säng i alla år.

Så kort för att avsluta.

Tack Michael Jackson för att jag har fått dyrka dig i alla år.

Du har alltid inspirerat mig och kommer att fortsätta göra det tills dagen jag dör.

Du kommer alltid att leva i min Ipod.

Tack Pappa för upplevelsen att ha fått se min idol live.

Det är något som jag aldrig kommer att glömma. Speciellt för att jag fick dela det med dig.

Förlåt Kim för att jag var en liten sketunge som inte ville att du skulle följa med. Jag har rånat dig en otrolig upplevelse.

Vila i frid min vän