Hej igen

Oj vad kul att få lite kommentarer. Ok, nu vet jag att ni läser så ni behöver inte känna er tvingade att kommentera mer :)

I dag har jag varit utvilad och på bra humör. Barnen var tillbaks i skolan igen och allt återgick till det normala.
Vi hade Isabell och Oliver här på middag vilket var mysigt för barnen.

Har ju nämnt lite tidigare om Noahs skola och att vi tyckte att allt gick så bra. Men det gör tyvärr inte det längre. Min fina Noah är retad och lite mobbad skulle jag nästan våga säga.
Svårt att veta exakt vad som händer för han berättar om saker som händer på rasten när ingen fröken ser. Han säger att killarna säger att han är ful och ingen vill leka med honom. Bara en kille som heter Raoul.
För ett tag sedan så blev han puttad in i en mur så hårt att han fick ett stort märke över ryggraden. Då gick han till fröken som stängde in pojken ifråga i klassrummet och lät honom sitta där ensam. Noah fick gå till sjuksystern för att få kylspray på ryggen.
Sen fick han sitta kvar där tills han var glad igen.
Men nu kommer det sjuka, han fick en liten vit plastkopp med strösocker att peta i sig så han skulle bli glad.

Detta var första och sista gången Noah sa till fröken om någon var dum mot honom.. Vad fan hände med en kram liksom..

Nä det är så svårt att veta för vissa dagar verkar han trivas jättebra men jag och Tommy har alltid varit lite oroliga för hur Noah skall klara skolan. Inte själva skolbiten men den sociala delen.

Jag kommer hamna i helvetet för att jag skriver detta.... men min Noah är lite odd.

Han springer konstigt, skrattar år " fel" saker, drar upp brallorna under hakan, sjunger påhittade sånger, kan inte namnge ett enda fotbollslag, vill stoppa in ALLA tröjor i byxorna, tror att han är bäst på allt, smetar snor på kläderna och pratar nonstop.

Så jag tänkte väldigt ytligt en dag och sa att han skulle få gå till skolan med coola fotbollskläder. Så vi satt på hela Real Madrid kittet och han kände sig sååå tuff.

När jag kom till skolan sen kl 16 så möttes jag av en ordagrant slagen hjälte....

- Alla hejar på Barcelona :(
Det var som att kasta kött i lejongropen.

Jag vet att min Noah har kvalitéer som kommer att bära honom långt i livet. Bara han får behålla sin fina syn på allt och alla. Jag önskar att jag kunde bevara honom så här underbart naiv. Men livet och vuxenvärlden kryper allt närmre och jag tror att det bästa jag kan göra nu är att lära min son hur man kryter en tajt höger.... jävla skitungar.