Kyckling fobi...

Jag har så otroligt svårt att tillaga en rå kyckling. Det känns som jag skall stycka en liten bäbis när den lilla nakna kroppen ligger när på rygg.
Tommy köpte en hel kyckling för tre dagar sedan som har legat i kylen. Tanken var nog att jag skulle tillaga aset på något sätt men jag har bara skjutit upp det. Tills idag då jag inte hade så mycket val längre.
Att stoppa in den i ugnen hel är inga problem ( om jag tittar bort när jag stoppar in den )
men att stycka den i bitar är vidrigt.
I dag fanns det inte så mycket tid då barnen och jag var urhungriga. Helggrillad var bara att glömma.

Jag stod länge med kniven innan jag försökte skära.. och det gick ganska bra tills jag kom till benet. Inte en chans att jag skär genom bäbisens ben... ALDRIG !!

Så tänk er denna syn.. jag SLET hela kycklingen i bitar.. väldigt mycket våldsammare är att skära i den men jag klarar inte den känslan. Att knäcka benet i lederna och sen slita i köttet är lika vidrigt men det klarar jag även om jag skriker.

Min danska granne gick förbi köksfönstret och kikade in antagligen för att han hörde mina höga skrik.

Kan bara tänka mig vad han tänkte när han såg mig i trosor med en söndersliten kyckling i högsta hugg.